Publicerad 070831, 00:00

Mats Leijons energiimperium växer

Vågkraft och vindkraft. El från havströmmar och teknik för elbilar. Parhästarna Mats Leijon och Hans Bernhoff bygger bolag i snabb takt. - Vi räknar med att fyra bolag ska bli koncerner inom förnybar energi, säger Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala Universitet.

Går allt vägen kommer ett par tusen vågkraftbojar att guppa i havet utanför Lysekil om några år. Investeringen beräknas till hundratals miljoner och Vattenfall pekas ut som beställare. Bakom projektet står Seabased, det av Leijon och Bernhoffs bolag som kommit längst i kommersialiseringsfasen. Det som kommit näst längst är vindkraftbolaget Vertical Wind. Därefter kommer bolagen som sysslar med att utvinna el från havsströmmar och ta fram teknik för elfordon. Men vilket bolag som har bäst förutsättningar att bli stort är svårt att säga, enligt Mats Leijon.

- Att det gått fortare för vind- och vågkraftbolagen beror bara på att dessa energislag fått mer forskningspengar till Uppsala Universitet, säger Mats Leijon.

I en utvärdering från Uppsala Universitet lyfts bolagen som sysslar med vågkraft och elproduktion från havsströmmar fram som världsledande. Men det imponerar inte på Leijon.

- Det behöver inte betyda något. Det kan vara de projekt som det är svårt att få pengar till som är de bästa. Problemet kan vara att folk inte kan tänka så långt, säger Mats Leijon.

Brist på långsiktighet kanske är en förklaring till svårigheterna för det nystartade bolaget Electric Line. Forskningsprojektet vid universitetet har hankat sig fram med små bidrag från det svenska försvaret. Först i januari i år fick de forskningsanslag från Energimyndigheten och Ångpanneföreningens forskningsstiftelse. Målet är att ta fram ett komplett drivlinesystem för elfordon.

- Det är bland annat ett svänghjul som lagrar energi. Fördelen är att man kan ladda fordonet på 8-10 minuter, ett batteri kan inte laddas så snabbt utan att gå sönder, säger Mats Leijon.

Hur lång räckvidd har fordonen med er teknik?

- En räckvidd på 40 mil är inte omöjlig att klara, säger Mats Leijon.

Att tänka nytt och gå mot strömmen är lite av ett signum för Leijon och Bernhoff. När de utvecklar ett vindkraftverk har det stående vingar istället för liggande. När andra satsar på teknik för hybridfordon eller plugin-hybrider väljer de att ta fram teknik för en renodlad elbil. Samma sak med övriga projekt. Både elproduktion från vågkraft och havsströmmar ligger lite utanför klassisk energiforskning.

- Det är ganska tufft att göra det här. Det är tydligt att forskning på förnybara energislag inte är rumsrent inom forskarvärlden, säger Mats Leijon.

Mats Leijon och Hans Bernhoffs forskning lyfts fram som högintressant av många. Tre av bolagen återfinns också på USA-ambassadören Michael Woods lista över Sveriges mest intressanta miljöteknikbolag.

En följd av intresset är att riskkapitalisterna stått på kö. Men hittills har köandet varit förgäves.

- Det finns folk utomlands som drar väldigt hårt i oss. Men de vill att vi flyttar utomlands och det vill inte vi. Men dörren är inte helt stängd, säger Mats Leijon.

Trots ointresset att ta in utländska investerare är han imponerad av Michael Woods. Kanske beror det på att de är ganska lika när det gäller förmågan att tänka nytt.

- Han har på kort tid gjort mer än vad man lyckats med i Sverige under ett decennium. Han har sammanfört människor från forskning, industri och riskkapitalsektorn på ett bra sätt och skapat en öppen diskussion om miljöteknik, säger Mats Leijon.

Både Seabased och Vertical Wind startar tillverkning de närmaste åren. Mats Leijon är inte orolig över finansieringen.

- Det handlar mer om att få tag på långsiktiga investererare. Eftersom forskningen är skattefinansierad tycker vi också att den helst ska ge jobb i Sverige, säger Mats Leijon.

Han är inte särskilt optimistisk.

- Jag tror tyvärr inte vi har den typen av riskkapitalister som satsar stort inom energiområdet ännu i Sverige. Jag hoppas det blir stora svenska industrier, men jag är osäker om det blir så, säger Mats Leijon.

Text: Kenneth Samuelsson